Som utlänning märker man av en del att det är tjugonde årsdagen av massakern på Himmelska Fridens torg. Inte bara att bloggarna är avstängda, igår släcktes BBCs sändning. Man aviserade ett reportage från Peking varpå bilden försvann. Sen gick det att höra ljudet under reportaget men sedan försvann det också och sändningarna återupptogs efter en timma.
I en diskussion i morse höde jag en kommentar av BBCs reporter I Peking. Han pekade på att omvärlden före denna händelse inte insåg hur "ruthless" de kinesiska ledningen var. Det gällde uppenbarligen även dem på torget.
Jag hade en lång diskussion med en hög myndighetsperson om förre generalsekreterarens bok "Statens fånge". Jag förstod att man menade att boken ine är äkta, den är skriven av hans rådgivares son. Sånt där är ju svårt att bedöma innan man hört experterna uttala sig.
När Chrustjevs memoarer kom ut var experterna delade i två läger. Han hade skrivit att han haft ett möte med den amerikanske presidenten i Reykavik när det i själva verket var i Paris (eller tvärtom). Han redovisning av ett avgörande möte under Kubakrisen gav en helt okänd vinkling av den viktiga frågan. Hur fel kan man minnas om man inte har tillgång till sitt arkiv? Slutsatsen var att man inte vet om man kan lita på att det verkligen var Chrustjevs ord.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Där är väl i och för sig rätt förutsägbart att en myndighetsperson skulle säga att memoarerna är förfalskade.
Fast på vissa nivåer är även partitjänstemän mer öppna. Häromdagen sade en representant för Författarförbundet till och med högt på ett seminarium att det är sant att många böcker censureras och förbjuds i Kina (fast man kan ändå köpa dem i piratversion). Hade det varit 1991 skulle hon ha påstått att det bara var en lögn, att inget förbjuds som inte är kriminellt och att alla författare kan skriva precis vad de vill.
Skicka en kommentar