fredag 21 september 2018

Föredrag i Shanghai om Sverige Kina 1970s Q&A

Här kommer de sista filmerna som handlar om frågestunden


https://youtu.be/8gRFuRKw5ao

https://youtu.be/3odhYz1tPvk

torsdag 20 september 2018

Föredrag om Sverige Kina på 1970-talet 2

Här är återstoden av filmerna. Det är mycket störande ljud och jag inser att det är svårt när man inse ser bilderna så först är här alla bilderna













Sen kommer här länkar till de fortsatta presentationerna

https://youtu.be/oc1RWqOSe28

https://youtu.be/sQT3T35fWm4

https://youtu.be/Opew6lKkipk

https://youtu.be/HpTQtayxHsk

https://youtu.be/7HvyRxrkwRM


https://youtu.be/DTN6DMn-IbM


Föredrag om Sverige-Kina på 1970-talet 1


Jag var inbjuden den 13 sepember att prata om hur det vara att arbeta med Kina uner åren efter kulturrevolutionen, en tid när det fortfarande var möjligt att göra vissa vägval. Här är en rad filmer från eventet. Det blir flera inlägg då filmfilerna är ganska stora. Här introduceras jag av generalkonsul Lisette Lindahl och börjar prata om 1974-75. Det är en restauranglokal så en hel del ljud i bakgrunden och man för dra ner volymen för att inte störas av det.

https://youtu.be/X9I6s558cQc

Shanghai september 2018

Jag kom just tillbaka från 2 veckor i Shanghai. Som jag nämnt förut skriver jag bara på denna sida när jag har varit där och har direkta intryck.

De sista dagarna dominerades samtalen i svenska kretsar av incidenten med tre kineser som avvisats från en hotellobby och placerats på Skogskyrkogården. Videoklippet har visats i Kina 130 miljoner gånger. Det är ett talande videoklipp som visar hur kineserna kastar sig på gatan och skriker och hur två (kvinnliga) poliser försöker dra bort dem. Det är utan tvekan en stor fråga och när jag kom hem var det diskussioner i svenska media i alla sammanhang.

Det är nog rätt som en del sagt att den kinesiska publiken tyckte att de tre kineserna "filmade" och inte är så trovärdiga.Man tvivlar också på att de två kvinnliga poliserna utövade polisbrutalitet i den mening som man normalt talar om.

Varför de skickades till Skogskyrkogården har ännu inte förklarats på ett övertygande sätt.

Lika sant är det som sagts i svenska media att en sådan här behandling hade man nog inte utsatt andra turister för.Det finns en tendens att nedvärdera kineser.

Ett sidospår är varför den kinesiska ambassaden i Stockholm agerat så häftigt. Har det att göra med något annat? Förmodligen får vi nog inte veta svaret.

Ett annat intryck av Shanghai i sepember 2018 är att det verkligen är svårt för en utländsk turist att ta sig fram. Förra året fick men en Didi-taxi på någon minut när man väl hade lärt sig hur man hanterade appen. Nu tog det i regel mer än 15 minuter innan bilen var på plats och under dessa 15 minuter kunde man inte göra annat. Digitaliseringen går hypersnabbt och man har ofta kommit längre än vi i Sverige. Om man går till en polisstation så vet personalen genom ansiktsigenkänningsmjukvara vem man är redan innan man kommit in. Jag hörde att taxichaufförer inte vågade prata med resenärer för allt är inspelat.

Det är svårt att klra sig utan Google, Facebook och Youtube. Det visste jag innan. Under mitt besök stängdes även Yahoo ner så det åteerstod att söka på Baidu där jag direkt såg att resultatet var filtrerat hårt. Sen stod det i pressen att Google skulle kompromissa och börja med självcensur för att få komma tillbaka till den kinesiska merknaden.

lördag 5 augusti 2017

Innovationer i Shanghai 3

När jag kom tillbaka till Stockholm och Sverige upptäckte jag en stor skillnad mellan Shanghai och Stockholm. I Kina fungerar infrastrukturen. Man kan boka tågbiljetter enkelt och ändra som man vill. I Sverige funkade inte tågen, vi fick byta till buss, leva med osäkra och motsägelsefulla besked och fick inte pengar tillbaka när det gick snett.

Här är ett foto över främre delen av de 7 köerna till biljettändring via automat som jag tog när vi bytte från ett tåg från Suzhous huvudstation till ett tåg från Suzhou Norra (det finns 5 tågstationer i Suzhou).


Genom att byta tåg tjänade vi en dryg halvtimma. För att klara av det måste man nog kunna en del kinesiska, helst ha med sig en kines som kan läsa de tavlor som finns över tågen rörelser. Sen måste man stå i en långsam manuell kö för att man inte har kinesisk ID-handling. I mitt fall var ett problem att den ursprungliga biljetten bokats av mitt universitet som hade mitt gamla passnummer. Jag blev ofelbart stoppad vid kontroll och hade svårt att förklara mig. Sen måste man stå ut med mycket folk, vilket inte är så lätt om man är svensk och dessutom kanske jetlaggad.

När man kommer till Sverige kan man tycka att inget fungerar här trots att det är glest mellan människorna. Det som kanske ännu mer stör mig är det magra utbudet. En rätt finns oftast bara på tågen och man blir rätt trött på räksmörgåsarna.

torsdag 3 augusti 2017

Innovationer i Shanghai 2

Hyrcykel!

Det går på tvärs mot allt normalt resonemang om Shanghai att folk skulle börja cykla igen. När bilarna tog över livet i stan var det ingen som tänkte på de gamla cyklarna. Shanghai tillverkade Phoenix /(Fengyang) som knappast var bättre än andra cyklar i Kina. Det klassiska avskedet till cykeln var en ung kvinna som i JiangsuTVs underhållningsprogram sade "Jag gråter hellre i baksätet på en BMW än att jag skrattar på pakethållaren på en cykel."

I år såg jag hyrcyklar överallt. Här är en bild


Det är enkelt att hyra en cykel om man har Wechatpay. Man scannar cykelns QR-kod och betalar 1 RMB för varje 30 minutersperiod. Störst i branschen är Ofo (de gula cyklarna) som ägs av Wechats moderbolag Tencent. Den näst största firman är Mobike. Sen finns det många andra.

Jag vet inte hur man klarar av reparationer och klagomål men det är helt otroligt att man kan plockaupp en cykel var som helst och lämna den var som helst.

Ett krux är förstås att de flesta gator är svåra att komma fram på för cyklister. Därför cyklar man på trottoarerna till fotgängarnas nackdel förstås.

Ofo och Mobike tänker expandera utomlands. Riktigt hur man klarar detta med tanke på de låga hyravgifterna vet jag inte. Det märkliga är att det är först i Shanghai som jag sett detta system fungera, tack vare de flexibla betalningssystem som Wechatpay och Alipay som alla kineser verkar anslutna till.

torsdag 20 juli 2017

Innovationer i Shanghai 1

Jag skrev häromdagen att man i Kina nu lyckats med vad jag spått att man aldrig skulle lyckas med, att skapa en innovationskultur. Högt mobil- och internetanvändande, en ganska ung befolkning och hög utbildningsnivå är del av förklaringen, en annan är att  man börjar få ont om arbetskraft och måste automatisera. En sista men minst lika viktig förklaring är att man har idérika människor som skapar nya innovationer.

Här är en klar innovation. Gissa vad!


Jo det är den automatiska matdebiteringen på kantinen i Shanghai University. Man ställer sin bricka på ett känsligt bord så räknar en dator ut vad man skall betala med ledning av fatens form och beloppen (18,50 RMB) och belastar det kort man lägger till vänster om tallriken.

Jag minns min första lunch på Nanjings universitet 1981. Man fick sticka in huvudet genom ett hål i väggen ungefär lika stort som ett kinesiskt huvud och ropa vad man ville ha. När jag kom dit var det för sent och den kock som var i tjänst, som brukade hugga kycklingar med yxa på en huggkubbe med den sedvanliga kinesiska okänsligheten för att det blev massor av små vassa benbitar, höll nu på att förgäves skölja av huggkubben med vatten för att få bort alla kycklingrester, något som var extra svårt då han  hade vass yxa och huggit med all kraft. jag gillar framsteg som dessa.