A walk down memory lane

Det finns stunder när jag tröttnar på BNP-siffror och ständigt nya rekord och hellre försjunker i gammalt arkivmaterial. Jag har gjort en egen uppsättning kopior av rapporteringen från vårt gamla generalkonsulat i Shangahi.

Det mesta av rapporteringen är intetsägande. Höjde man tullavgiferna för spik eller tändstickor rapporterade man omedelbart. På 1800-talet var det full koll på svenska fartyg när last och sjömän skulle noteras. Inte en enda rapport som berättar om privatlivet, om hur spännande det måste varit på den tiden är man mätte sig mot New York och London.

En enda rapporten som kommer in på detta är en från 1933 där generalkonsuln (Einar Lindqvist) bråkar om bostadsreglerna. Enligt det svenska systemet fick man betalt för en bostad och förutsttes ha kontor i bostaden. Alla ville bo i French concession som på den tiden växte snabbt västerut, allt längre från the Bund. För att bevaka sjöfarten behövde man dock ha kontor nära the Bund och de hade de flesta andra länderna. Sverige fick till slut ett kontor vid the Bund, 1939.

Innan dess var vi alltså långt inne i stan och jag ser att adressen på 20-talet, 75 Avenue Dubail är dagens Chongqing South road, dvs den enorma motorväg som jag ser från mitt fönster. Jag går ner längs ett väl bibehålet bostadsomrdået med 2 och 3-vångingshus som kan ha funits där på 20-talet. Jag kommer fram till nr 74 där numreringen slutar. Näst hus är har en butik för angorakatter. Ägaren säger att det också är nr. 74 men det kan också vara det gamla konsulatet. Jag berömmer angorakatterna och går därifrån. Jag är nu bara 200 meter från vårt nuvarande kansli.

1931 flyttade man till 96 rue Marcel Tillot. Den gatan har jag gått bet på att hitta tidigare fär den är uppenbarligen för liten för att vara utsatt på de kartor som finns. Nu kan man ju googla sig fram till all möjlig kunskap och någon ambitiös person har lagt in samtliga gamla gatunamn och deras nuvarande namn. Marcel Tillot heter idag Xingan Lu. Herregud, det är ju gatan där infarten till vårt kontor är idag, dvs paralellgatan söder om Huaihai Lu. Jag går ut och ser ett enda gammalt hus på hela gatan, snett emot vårt kontorskomplex. Det har nummer 85. 96 måste alltså vara snett emot 85, dvs där jag just står, där vår konsulatsbil har sin parkeringsplats. Cirkeln slutes. Plus ca change...

Nästa uppgift blir att se var vårt konsulat låg just efter sekelskiftet, 502 rue Paul Brunat. Det flyttade dit 1907, troligen som en följd av unionsupplösningen. Den gatan döptes under andra värlskriget om till Avenue Joffre efter den franske krigshjälten. Nu är det som bekant Huaihai Lu, döpt efter ett av de avgörande slagen under inbördeskriget när Kuomintang fick storstryk. När skall människan sluta med att döpa gator efter blodiga krig?

Fortsättning följer.