Det är inte lätt vara kines

I veckan skulle jag ta ut ett kinesiskt körkort. I en sjabbig lokal utanför stan hade polisen ett kontor med en massa luckor och smårum mellan vilka man fick springa och få olika saker kontrollerade (syn, hörsel, blodtryck etc). Det var helt klart att polisen var överhet och de sökande undersåtar. Sällan har jag känt mig så illa behandlad.

Jag satt och tänkte på Bo Yangs bok The Ugly Chinaman. Den kom ut 1992 och han visade i den att kineser är fast i en tradition av vanstyre för att de skyller alla fel på omvärlden och har som högsta princip att göra som man gjort tidigare och som överheten säger.

Bo Yang var föddd i Kina men flyttade till Taiwan 1949 med KMT där var han satt 10 år i fängelse för satiriska artiklar om Chiang Kaishek. Han var dessutom förståss bannlyst i Kina. Han hade anledning att fundera över vad som var fel med kineser.

Jag träffade Bo Yang första gången i början av 1990-talet Jag frapperade av att han ifrågasatte även ytligt självklara saker. Det var välgörande i förhållande till taiwaneser som bara apade efter någon annan. När vi sedan bodde i Taipei träffades vi några gånger och bland annat invgningstalade vi båda när Taiwans sektion av Amnesty grundades. Det var Amnesty International som till slut hade lyckats får Taiwans regering att korta av fängeslestraffet. Han dog förr året efter en längre sjukdom. Hans aska ströddes för vinden på ön Green Island
där han varit fånge i nio år. Lite makabert kan man tycka.

Lite försiktigt frågade jag kineser i min omgivning om de kände till hans bok. De jag talade gjorde de och hade insikten att han verkligen satt fingret på vad sm är fel i den kinesiska kulturen. Få se om den insikten någon gång leder till ändringar.