På väg till Shanghai skall jag stanna två månader i Hongkong. Långt borta men nära kan man tycka. Jag kom till Hongkong 1988 och lämnade för 24 år sedan. Det har nog hänt en del. När jag var uppe på The Hong Kong Club för att återta mitt medlemskap frågade jag om de ändrat dress code och regler för spouses. Ja sade kvinnan, det har skett massor av förändringar. Nyfiket tittade jag snabbt i regelboken som angav olika dress code för varje våningsplan och för ett plan var det två olika regler. "Det här är ju precis samma" utropade jag. Kan jag gå någonstans och äta lunch som jag är klädd? Damen tittade på mig granskande och sade att jag nog kanske skulle kunna äta i källarens bowlingbar. Jodå det gick, men jag blev rätt uttittad.
Dagen därpå gick jag till foreign Correspondents' Club. där skall man väl ändå inte vara som någon engelsk herrklubb tänkt jag. Jag gick ner i källarens pub och skulle sätta mig när hovmästaren gav till ett skrik och pekade på mina knälånga shorts. Jag frågade sakta och lugnt vd han ville men han bara skrek. sen kom något gutturalt ljud men ingen förklaring. I got the message och gick därifrån.
Sens moral. Alla länder utvecklas men ibland lyckas man bibehålla just de dåliga dragen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar