Längs Suzhou Creek

Suzhou Creek går från Suzhou till Shanghai och är Shanghais egentliga sötvattenkälla. Den rinner ut i Huangpufluden vid the Bund. De går att cykla längs stränderna även om sikten skyms av att man nu byggt up en nära två meter mur, kanske för att föregripa höjd vattennivå av olika skäl såsom klimatförändringar.

När jag var här för 15 år sedan skrev Shangahi stad kontrakt med ett finskt företag som åtog sig att göra den smutsiga floden helt ren. Idag är det värre än nånsing tycker jag, en grå välling som sakta flyter fram.

Södra sidan, som vetter mot Shanghais centrum är numera bebyggd med moderna hyreshus. Den norra sidan har bitvis gammal bebyggelse, ofta så enkelt byggd att det ser ut som slum. Egentligen har jag inte sett så eländig bebyggelse någonstans i Kina förut. Ser man på affärerna så är det typisk fattigmans business. Många affärer som reparerar cyklar eller säljer enkla hushållsföremål. Man säljer ibland levande höns eller levande fiskar. Mitt upp i allt massor av grävskopor som verkar förbereda för en ny strandväg.

Jag cyklade ända fram till långa vindens park för där låg tändsticksbolagets gamla fabrik förr. Enligt boken "Shanghai, Shanghai" låg fabriken mellan parken och floden. Där var nu en byggnad som man verkade bygga om eller riva.

Tändsticksfabriken köptes i början av 20-talet från en japansk firma och var den enda svenska tillverkande företaget i Kina. När japanerna kom tillbaka under andra världskriget lade de rabarber på fabriken igen. Vet ej varför tändstickor var så spännande för japanerna. Kanske var det dåtidens framtidsindustri. Kemi och pyroteknik på samma gång. När japanerna lämnade 1945 tog tändsticksbolaget tillbaka fabriken men efter 1949 så pressade kineserna bort bolaget genom ständigt nya skatter.