Är i Hongkong och läser redan på tåget från flygplatsen i South China Morning Post ett skarpt inlägg av förre Chief Secretary Anson Chan att Hongong får ta tag i frågan om full demokrati och välja Chief Executive redan 2012 med en man en röst. Anson Chan är vass och skulle säkert kunna bli vald om det var ett demokratiskt val.
Idag vaknar jag med en ännu vassare artikel i SCMP där man listar alla kinesiska dissidenter som kommer till Oslo för Nobelpriset. Tydligen kommer varenda person som är känd med undatag för Wang Dan som hade förhinder pga undervisning. Jo, jag saknade faktist ett namn till, Wei Jingsheng som tidigare än någon annan såg behovet av demokratisering coh skrev artikeln om den femte moderniseringen - demokratisering redan för 30 år sedan, men det är möjligt att han aldrig hämtade sig från sitt långa fängelsestraff. han har fått både Olof Palmepriset och Europaparlamentets Sacharovpris.
Det är en välkommen överraskning för mig att Hongkong kunnat bevara sin pressfrihet på ett så kompromisslöst sätt. Jag tgror faktiskt inte någon trodde det var möjligt. Jag kan i allaflal inte på rak arm påminna mig någon.
Xi And Blinken Talk Tough
3 dagar sedan
3 kommentarer:
Jovisst är det hoppfullt att så pass mycket pressfrihet råder i Hongkong och såvitt jag förstår även i Macao. Men jag skulle vilja veta hur mycket detta utnyttjas av den fria världen. Jag kanske har fel. Men mitt intryck är att västvärldens (inkl. Sveriges) diplomater undviker att diskutera kontroversiella ämnen med sina kinesiska kontakter. Hoppas jag har fel.
Det hoppas jag också! Wikileaks ger oss en bra inblick i hur USA arbetar. jag blev lite överrraskad av att läsa hur energiskt den amerikanska ambassaden i Peking arbetat med Googles ärenden.
Jag tror inte att Wei ville komma. Han är nog litet sur för att inte han fick priset själv.
Skicka en kommentar