lördag 30 maj 2009

En vanlig kommun

Jag var på besök i en kommun, eller knske rättare en stad, för det var mest skyskrapor. Den hette Nanhu och ligger halvvägs mellan Shanghai och Hangzhou. Ytan motsvarar Lidingö och där bor ca 300 000 människor.

Nu hade man samling och höll tal om hur bra allt skulle bli när man får höghastighetståg nästa år och kan åka till Shanghai på 17 minuter och till Hangzhou på 20 (i 350 knyck!). Talaren pratade att äta lunch i Hangzhou och middag i Shanghai. Gud bevare mig för mer överbefolkade tåg om alla skall resa runt så där.

En kommun som denna tillhör en municipality (Jiaxing) som i sin tur tilhör provinsen Zhejiang. Man är långt ner på skalan men eventet var i klass med grammisgalan eller liknande. Massor av folk, 600 i salen, och perfekta uppträdanden av artister. Sen var det kontraktsunderteckning och man hade 10 omgångar med 8-10 kontrakt vardera. Totalt skrev man kontrakt för utländska investeringar på 200 milj USD. Inte illa jobbat på en halvtimma.

Jag pratade med en tysk som drev en pappersfabrik. Han hade valt att lägga sin fabrik här eftersom han hade hård priskonkurrens och inte skulle haft en chans om han haft den i Shanghai. Nu var han och hans fru de enda tyskarna i stan medan det i Shanghai finns 10 000. Jag gissar att han var varm anhängare av det nya höghastighetstget så han kunde åka in till Shanghai och ta en öl på något av de otaliga tyska mikrobryggerierna.

torsdag 28 maj 2009

Trafiken

Jag har varit på resa en vecka och finner att min blogg frotfarande är stoppad. Likaså Carl Bildts och tydeligen alla som har Blogspot och Wordpress som hostar.

Kör en del i bil numera när det är för varmt för att cykla. Perspektivet blir omvänt. De snälla fredliga cyklister framstår nu som galna självmordskandidater.

Man får passa sig för att komma åt någon i trafiken. En svensk hörde av sig efter en omskakande historia. Han skulle gå över ett övergångsställe när en taxibil körde förbi och höll på att köra på honom. Han slog näven i bilen, varpå taxichauffören blixtbromsade och sprang fram och tog struptag på honom och körde upp honom mot en mur. Genast dök en folkskock upp som skrek. Vad de skrek kunde han inte förstå men han förstod att de snällaste skrek "heja Kina" eller något i den stilen. Polisen kom och han blev förhörd coh blev inte släppt för han betalat 500 RMB.

Händer något i trafiken har utlänningen alltid fel. Det gäller att aldrig gå i konflikt och att ta sig från platsen om man blir omringad av många människor.

Jag hörde om en utlänning som började gräla med en taxichaufför och det blev slagsmål i bilen. Chauffören stannade bilen och de gick ut för att fortsätta slåss på gatan. Utlänningen råkade komma åt glasögonen så att chauffören fick gå ner på marken. Då sprang utlänningen in i taxin och köre 100 meter coh gick ut och ställde sig att räcka lång näsa. Taxichauffören insåg att han förlorat och blev hovsam. Han erbjöd sig att köra utlänningen hem gratis. Man behöver en solskenshistoria ibland.

söndag 17 maj 2009

Ute igen hos svenskstuderande studenter

Vår generalkonsul i Hongkong, Lars Danielsson, var här och jag tog ut honom till språkuniversitetet för att träffa de studenter som läser svenska. Det hade haft hans bok "I maktens skugga" på cirkulation. Läraren nämnde att de tyckte han var Kinakritisk. Han hade ingen komplett bild men gissade att det gällde den passus i boken där han beskriver att statsminister Göran Persson och hans delegation var avlyssnade vid besöket i Peking 1996. Sånt är inte så lätt för kineser att förhålla sig till. Man kan inte öppet ta avstånd från det och inte heller förneka det. Det blir bara väldigt obehagligt.

Om jag jämför med mitt eget besök i höstas var studenterna lite annorlunda. De satt käpprakt i stolarna och gjorde inlägg på ett ohyggligt formellt och lite uppstyltat sätt. De förstod att de denna gång talade med makten själv.

Jag hade sagt till Lars i bilen att de inte förstod svenska dialekter så han fick anstränga sig att prata rikssvenska och inte halländska. I slutet av frågestuden frågade en student om Lars kunde tala tyska. Ja, jag har läst tyska i skolan, sade Lars. Jag märker det, för ni talar svenska med tysk accent sade studenten! Lars fick medge att det låg något i det.

lördag 16 maj 2009

Shanghai målas

Plötsligt för en vecka sedan såg jag ett antal nymålade gamla hus. Det byggdes en massa hus i Shangnhai på 20- coh 30-talet för arbetar- och medleklassen. De kallas shikumen eller longtang. Med åren har de förståss förfallit en del. Nu målas de om och det blir som helt nya hus. Säkert är det tiotusentals migrantarbetare som är igång att måla om stan för man ser byggnadsställningar och målare överallt.

Elaka tunger säger att man bara målar de sidorna av husen som vetter mot motorvägar och genomfartsleder. Jag var ute med cykeln igår för att kolla det och det stämmer inte, i allafall inte i 9 fall av 10. Jag har fötstått att man gjorde så i Peking inför OS och den typern av nyheter fångas kvickt upp av världspressen.

Jag ser också ett antal oväntade gaturenoveringar, inklusive vår egen gata där man lagt om gatubeläggningen och gjort helt nya trottoarer. Håller man på i den här takten kommer stan att bli ordentligt uppsnyggad till EXPO nästa år.

Miljödiskussioner

Jag var i veckan på östra Kinas finaste forskningsuniversitet, USCT i Hefei och pratade om klimatpolitik. Mitt tema var "Climate change, a challenge for politicians and a responsibility for scientists". Min tanke var att testa om studenter och forskare inom naturvetenskaperna har mer insikt och ansvarskänsla än vanliga studenter. Här i Shanghai rycker vanligt folk bara på axlarna om man påpeker att hela stan kan stå under vatten om 50 år.

Jag tror jag kan säga att svarat på frågan är ja.

Min värd, vicerektorn såg på skärmen på min presentation att jag hade dagens datum fel. Inget problem sade jag, gick in i systemet och korrigerade. "Vi är ju vetenskapsmän här, så allt måste vara korrekt" urskuldade han sig. Vi kom in på diskussion om hans egen forskning, det visade sig vara Carbon Capture Storage. Jag nämnde att ett svenskt företag, Vattenfall, arbetar på detta i Tyskland. Han svarade torrt att den anläggningen invigdes 9 september 2008 men är bara en liten demostrationsanläggning. Jag insåg att han vunnit de två första ronderna.

Studenterna hade bra frågor. En tyckte att de rika länderna måste hjälpa de fattiga länderna. Jag svarade att vi ger stort bistånd till de fattiga länderna om detta. Kina visade genom invigningsceremonin av OS i Peking att man inte är ett fattigt land längre. Det kanske var en spark under bältet men det kom ingen protest.

En annan anmärkte att jag var klädd i kostym och att salen hade hög luftkonditionering - måste vi inte börja vänja oss vid levnadssätt som är mer energisnåla, typ slipslösa kortärmade skjortor. Jag höll med och medgav att på den punkten får jag själv problem.

En tredje frågade om vi verkligen kan behålla frågan som topprioriterad. Jag sade att i december, under förhandlingarna i Köpenhamn, kommer det absolut att vara första frågan men att den nuvarande krisen, och inte minst de låga oljepriserna som är följden av detta, gör det svårt att göra den kraftsamling som krävs.

fredag 15 maj 2009

Censurerad!

Noterar att jag sen ett dygn inte kommer in i min blog från kinesiskt internet, bara från UDs dator, som har egen lina ut i världen. Ser att det gäller andra bloggar som ligger på blogspot.com. Jag ser även att det gäller alla bloggar på wordpress.com, den sajt där Carl Bildt har sin blog.

Vi får se hur länge det varar. Min första reaktion är att det beror på ökad spänning inför 20-minnet av massakern på Himmelska fridens torg. I veckan släpptes ju förre premiärministerns memoarer "Statens fånge". En kommentator på BBC sade att den kommer att skapa stor oro i landet när boken väl blir känd här.

Kinesiskt SAAB?

Såg en kommentar på mitt inlägg om bilsalongen att SAAB var där. Jag hittade dem inte i katalogen men kanske var de i GM-delen.

Hur som helst blev regeringens nej till kinesisk ägande av SAAB veckans snackis bland svenskarna här. En typisk kommentar från svenska industriledare här är att man i Sverige inte förstått hur avancerad den kinesiska industrin är. I många branscher skall man ha ISO 9000 eller ISO14000-certifiering och de stora kinesiska företagen klarar detta med glans. Det är dags att fler svesnkar tar sig ut på kinesiska verkstadsgolv coh ser hur det verkligen ser ut.

Jag har denna vecka besökt ett par stora som små svenska industriföretag. När man hör om konkurrensen från kinesiska företag i samma bransch blir man lite orolig. Kostnadsmässigt kan vi aldrig komma ner tills amma nivå. Att behålla ett teknikförsprång är en tuff uppgift.

tisdag 12 maj 2009

Dragon Gate

Var under mitt Sverigebesök uppe i Älvkarleby och tittade på Dragon Gate, denna märkliga anläggning som mitt ute i ingenstans har byggts ut att bli en showplace för Kina.

Den egensinnige myggmedelsfabrikanten Mr Li köpte ett gammalt hotell (Älvkarlen, som kommunen byggde på 60-talet, men som aldrig gick ihop) och byggt ut det till ett Kina i miniatyr, ett stort museum över terrakottaarmen, olika kinesiska buddhastatyer, en kinesisk restaurang och ett hotell med helt kinesisk inredning.

Vid första anblicken ser det lite märkligt ut och man undrar hur många som kommer att hitta dit, även om det i och för sig ligger precis vid E4. När jag tittade närmare på det slogs jag av att allt var äkta vara och gav mig en starka känsla av att vara i Kina. Man har inte skytt några kostnader att ha äkta varor och ganska smakfullt dessutom.

Sen är det en annan sak om jag som kursarrangör vill ha en grupp i kinesiska miljö om alternativet är en svensk herrgård med lite svensk kultur och histora. När anläggningen öppnar i höst får man se om konceptet håller. Hittills kan man bara gratulera dem.

söndag 10 maj 2009

Konsulat eller inte konsulat

I svensk press står det en del om att vårt generalkonsulat i Kanton kanske skall läggas ner. Liknande tankar lär finnas i Finland och Danmark. Det är nog ett rätt hårt slag för Kanton och Guangdongprovinsen som redan blivit tilltufsat att den ekonomiska krisen.

När jag arbetade i Hongkong 1992 damp det en dag ner ett brev från kinesiska myndigheter att ny konsulär personal i Hongkong inte kunde bli ackrediterad vid ambassaderna i Peking. Det innebar att antalet konsuler som skötte handelsfrågor i Kina, bevakade ekonomi, jordbruk etc tunnades ut och var helt borta i mitten av 90-talet. Flera länder öppnade konsulat i Kanton.

I den ojämna tävlan mellan Kanton/Guangdong och Hongkong såg det länge ut som om Kanton och Guangdong skulle vinna. Hongkong svarade med att inte tillåta att konsulär personal i Kanton var ackrediterad i Hongkong. Samtidigt accepterar Hongkong företeelsen honorärkonsuler så de som flyttade sina konsulat till Kanton kunde utse en honorär konsul i Hongkong.

Norge stängde i Hongkong och beslöt sig satsa på Kanton. De övriga nordiska länderna gör tydligen tvärtom. Finnair har just stängt sin flyglinje till Kanton, men den till Hongkong är mycket lönsam. Det är inte lätt att se entydiga tendenser.

Rent personligen tycker jag Kanton är en rätt jobbig stad att vara i. Man har byggt för mycket på för liten yta och är inte så duktiga på finish. Det är lite synd för denna del av Kina är väldigt exotisk och spännande. Hongkong är däremot extremt välskött.

En annan aspekt är att vi drar ner på antalet konsulat medan Kina expanderar. Jag hörde att Kina vill köpa en stor tomt i Göteborgs finaste stadsdel Örgryte och bygga ett jättekonsulat. Det påstås att man vill skicka bortåt ettusen byggnadsarbetare. När Kina etablerade sitt konsulat i Göteborg för tio år sedan trodde jag det var ett riskföretag. DDRs enorma handelsscentrum hade av naturliga skäl stängts och USAs GK (dess äldsta i världen) hade lagts ned.

Göteborg har pga sjöfarten väldigt många honorära konsulat. Jag minns i när jag i början av 1970-talet arbetade på ett bokförlag i Göteborg att vi letade efter nytt kontor och kom till en lokal på Stora Badhusgatan. I ett av rummen fanns ett långt skrivbord med fem telefoner på. På de små etiketterna kunde jag läsa "Costa Ricas konsulat", El Salvadors konsulat".. osv. De fem centralamerikanska konsulaten hade ett gemensam rum, ett gemensamt skrivbord och en kontorsstol med hjul. Vid högtryck kunde man tänka sig en person som rullade på stolen fram och tillbaka och svarade i telefonerna. Jag slöt ögonen och såg en scen framför mig från konsulatens storhetstider. En vanlig Kålle gick nere i Masthugget i slutet av 40-talet och nynnade på Harry Brandelius slagdänga "Det har kommit en båt med bananer..." Nyfikna göteborgare kastade sig in i telefonkioskerna och ringde något av honorärkonsulaten. En stressad vicekonsul kastade sig av och an mellan telefonerna och visste inte om han skulle bekräfta eller dementera. "Jag skall genast fråga San Salvador" etc.

Jag hoppas det är inte så vår framtida nordiska representation i Kanton kommer att se ut.