Kina 60 år

I övermorgon firas 60-årsdagen av Folkrepubliken Kinas utropande. Det regnar i hela landet verkar det som. Allt blir genomblött och feststämningen vägrar infinna sig. Jag har varit på mottagningar i både Nanjing och Shanghai och hört väldigt korta tal. Många talar om hur medelinkomsten har höjts dramatiskt, men både kineser och utlänska bedömare är kvicka att enast hävda att massor av människor är fortfarande fattiga.

Den ende som slagit sig på bröstet ordentligt är den bulgariske generalkonsuln som framför att Bulgarien var det andra landet i världen som erkände folkrepubliken - samt att det nu är ett EU-land.

Sveriges argument att vi var det första västlandet som upprättade diplomatiska förbindelser med Kina blir nu lite urholkat om det är så att fem andra av våra nuvarande EU-bröder var före oss (Bulgarien, Polen, Ungern, Tjeckien, Rumänien). Givietvis kan man hävda att de gjorde det på order av Moskva men jag känner ändå att vi är på det sluttande planet. Om 10 år har man väl glömt vad det kalla kriget var.

Wuxi igen

Jag var tillbaka i Wuxi för att delta i ett seminarium om en ny svensk stadsdel i den nya staden man håller på att bygga (stor som Stockholm på en yta lika stor som Stockholm). Det är behagligt och även lite omväxlande att träffa människor som verkligen vill jobba med Sverige. I den allt tuffare konkurrensen och när vi i Sverige inte har lika många ess i leken som vi hade förr så får man vara aktsam om de vänner man har.

Wuxi är nu helt inne på att Sverige skall vara partnern för den nya staden och man vill ha den svenska EXPO-paviljongen när världsutställningen är över. Det är förståss ingen lät operation med en mängd regler som gäller för byggande men det är en vacker tanke.

Jag hade tilfälle att presentera idén för svenska företag i Wuxi som blev förtjusta vid tanken.

I många länder har man drivit tankar på Sverigehus och nästan alltid har idén fallit på att man inte hittat tillräckligt med användningar. till och med vårt fantastiska ambassadbygge i Tokyo var hotat nyligen, liksom kulturhuset i Paris (som dock ju ser helfranskt ut). Många talar sig varmt för de nya ambassssaden i Washington men jag var måttligt imponerad när jag var där av att ha en ambassad i ett träsk, även om det heter Potomacfloden.

Under förra perioden i Shanghai lade jag ner många timmar på att försöka se om vi kunde komma över Möllerska huset som är ett av Shanghais mest kända hus. De av utlänningar ägda husen som konfiskerades 1949 hade börjat lämnas tillbaka (för icke-kineser visserligen mot en administrativ avgift som sattes nära marknadsvärdet). Spåren efter familjen Möller slutade i London. Det är det ett problem att leta efter ett efternamn som lätt ändras till Meuller eller liknande och då är det som att leta efter en nål i en höstack. Eftersom det var kommunistpartiets ungdomsförbund som förfogade över huset tyckte jag det var en svår förhandling. Nu är det ett hotell och det är kanske ett bättre öde än att vara Sverigehus.

kinesiska elbilar

Jag skrev om de framgångsrika elmopederna och kände frestelsen smyga inpå mig att köpa en och testa. Då kom jag till Wuxi och var med på en mässa för förnyelsebara energi. Där såg jag två kinesiska elbilar, en som görs i Shenzhen av företaget Greenwheel och en som görs i en stad bredvid Wuxi av ett företag som heter E Motors. Den senare var en normalstor bil som hade en räckvidd på 60 mil pr laddning. Finishen verkade dock inte helt OK.

Greenwheel var emellertid en riktigt snygg bil. Den var gjord för två men man hade även utrymme för en rejäl veckohandling. Den hade en räckvidd på 10 mil eller något mer beroende på modell. De hade exporterat 30 000 till USA och den fanns även i ett antal EU-länder. Priset fob var ca 100 000 kronor.

Träffade sen en svensk expert som dömde ut dessa försök. Den svenska marknaden kräver bilar som går långt och som kan göra allt och då blir det biogas och hybrider som gäller. Elbilar blir inget förrän de stora drakarna ger sig in i elden. eftersom de inte verkar göra det är jag dock fundersam om det inte finns en marknad för de små tillverkarna. Någon måste väl våga pröva?!

Är elmopeder lösningen?

En kollega har köpt en elmoped. Den kostade bara 1600 (nu är ju SEk och RMB lika). Den går som bara katten! Shanghai är ju flackt så den kan klara 6 mil på en laddning. För många betyder det en laddning i veckan.

I Sverige lär elmopeder vara maximerade till 20 kilo och 20 km/h. Den här är nog för stark. Sen vet ma ju inte om radien blir väsentligt kortare med våra backar.

Teaterkultur?

Läste i Shangahi Daily en intervju med chefen för Shangahi Grand thatre. Han sade att pbuliken nu beter sig bättre, men att man måste förstå att i Europa har man flera hundra års tradition av att uppföra sig som teater- och operapublik.

Sen säger han att Shanghai har en ung publik men i Europa coh USA är det mest grånade personer i publiken. Jag såg det häromkvällen när folk kom ut från en tater på gatan där jag bor. Nästan bara ungdomar. Jag fattade först inte varifrån de kom.

Kanske tar det 50 år innan man lär sig att uppföra sig. Jag har varit chockerad ibland hur den kinesiska publiken sitter och stör föreställningen.

Ann-Sofie Mutter hade fräst till en kines som satt och tog kort av henne (utan blixt) under en föreställning. Chefen sade nu efter mycket krystande att hon gjorde rätt i det. Han verkade mena att formellt hade hon rätt men att det var synd om stackaren att tappa ansiktet.

En annan sak är väl att våra föreställningar ibland upplevs som tråkiga och att många försök utveckla publikens delaktighet genom happenings etc.

Svettigt värre

Det är fortfarande högsommar här och nu börjar värmen gå mig på nerverna. Man letar runt i garderoben efter extremt svala kläder och planerar dagen efter att undvika promenader utomhus. Jag såg idag två cyklister som hade en frottéhanduk över huvudet. Kanske är det bra. Unga kvinnor har alltid en parasoll.

Det finns en regel som säger att om det är över 39 grader så måste arbetsgivaren skicka hem personalen. Det blir dock aldrig över 39 grader i Shanghai. Blir det varmare så stannar ändå den statliga meterologitjänstens bedömning på 39!

Lite kringskuren

Snabb koll på nätet visarar att bloggarna, bl.a. denna fortfarande är blockerade i Kina. Nu är även Facebook censurerat. Igår hade vi några unga svenska tjejer som kom upp till konsulatet för att få låna vår dator. Säkert helt utsvultna på information om sina kompisar.

Jag väntar en anstormning svenskar till Shanghai i höst. Finnair rear flygbiljetter för 4550 och nu är renminbin nere i 1,05 så nu kan alla få sin resa betalad med väl valda inköp. Hoppas inte besökarna är Facebook addicted.