Konkurrenskraft

Sitter på Helsingfors flygplats och begrundar prisnivån i Sverige, Finland och Kina. Säger man att renminbin är nere i en krona och att euron kostar 10 kronor så reser jag med ganska tomma resväskor i båda riktningarna. Större delen av min tid i Shanghai har renminbin kostat 1,10-1,30 och då har jag köpt med mig mycket från Sverige. Euron har ju länge legat på 10,50 -11 kronor så i Helsingfors har jag i princip aldrig köpt något. Nu är euron på väg ner under 10 kronor så nu kan man börja titta på priser i euroland igen. Läste i dagens Hufvudstadsbladet att finnarna gläds åt Greklands svårigheter för det tvingar ner euron och hjälper Finlands exportindustri. Finlandssvenskan kan verka lite rå i tonfallet ibland så troligen menar inte skribenten skadeglädje.

Motsatsen till skadeglädje borde bli något som "framgångssorg". Åker man Finnair och går omkring i den nya utlandsterminalen i Helsingfors kan man inte annat än fälla en tår över att SAS inte klarade av att bli en stor spelare på rutterna till Fjärran Östern. Jag minns när jag var med på en ceremoni i Bangkok för 15-20 år sedan när SAS lanserade den första dagflygningen från Fjärran Östern till Europa. Jan Carlsson höll ett inspirerande tal, ett thaiband spelade populära coverlåtar och alla fick en t-shirt. Alla trodde då på den visionen Jan Carlzon hade att SAS skulle bli "one of five in 95". T-shirten är enda påtagliga minnet av detta.

I morgon landar vi i Shanghai. Jag trodde inte jag skulle längta tillbaka men att pulsa omkring i snömodden i Stockholm i två veckor har skapat lite hemlängtan.