Vi hade bjudit in alla som läst på svenska universitet på högre nivåer till en träff som var välbesökt med 65 deltagare trots ösregn. Jag var ombedd att hälsa välkommen med ett tal. Visste inte riktigt vad de var intresserade av så jag hade två tal i huvudet. Valde till slut att tala om EU-ordförandeksapet och försökte säga att EU inte bara finns i Bryssel, det är mycket närvarande i Stockholm och andra huvudstäder.
Jag berättade om tvisten med parlamentet om att nominera Barosso och kostade på mig vitsen "har man vänner som Europaparlamentet behöver man inga fiender". Bara en person skrattade. Man måste tala om att nu tänker jag skämta, då kineser annars blir förvirrade av att man byter stil.
När kineserna efter några föredrag blev ombedda att berätta om sina intryck från Sverige var första inlägget: "Trist att svenska studenter super så hemskt mycket".
Vad skall man säga? Jag har inte sett en berusad kines här i Kina än. Blir kineserna osäkra när en svensk börjar skämta så förstår man hur de blir när de träffar en full svensk.
Det andra talet, det som jag inte höll, var om svenska studenttraditioner som spex (hade kunnat citera Härjarvisan ur Djingis Kahn), gluntarna, snapsvisor och allt det där som jag minns från min studenttid. Jag var glad att jag inte valde det talet.
Xi And Blinken Talk Tough
17 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar