När jag gick från att vara statsanställd till att undervisa på Shanghai University sänkte jag min levnadsstandard i flera steg, något jag tidigare trodde vara omöjligt.
Mest synbart var nog hotellnivån. Jag hade alltid bott på 5-stjärniga hotell och nu blev det 3-stjärniga. I Shanghai kostar ett 5-stjärnigt ca 1500 kronor, ett 4-stjärnigt 1000 och ett 3-stjärnigt 500 i runda slängar. I Sverige verkar skillnaden vara obetydlig, i allafall ute i landet.
Lika stor skillnad är det var man äter och om man åker tunnelbana istället för taxi. Nu är det så svårt att få en taxi i Shanghai om man inte har dessa appar så jag har helt styrt om mig till tunnelbana.
Att klara sig på den lägre nivån förutsätter att man kan ta sig fram på kinesiska, vilket framför allt är ett problem när man är på restaurang. Det finns dock en del säkra val. Sen får man undvika gott kaffe som Starbucks, och drinkar på hotell, som ändå är rätt utvattnade.
Shanghai har i alla undersökningar nu blivit en rätt dyr stad så den sista saken jag strök var shopping. Det var efter att jag köpt ett par tennisskor i somras och fann att de var betydligt billigare i Sverige.
Men visst saknar jag de 5-stjärniga hotellen...
Xi And Blinken Talk Tough
1 dag sedan
2 kommentarer:
Menar man samma sak i Kina som i Europa med 3, 4 resp 5 stjärnor?
De flesta länderna har nationella system, Kina har sitt eget. Skillnaderna mellan olika länder är väl att i Sverige har vi ont om arbetskraft och ofta ingen nattreception.
Nere i Europa har man gamla byggnader där man vid lägre stjärnnivå får dela badrum. Kina har nya hotell och gott om arbetskraft så problemen vid låg stjärnnivå är att ingen talar engelska, att det inte går att få rökfria rum och att frukosten saknar bra bröd, ost och liknande. Ofta saknas engelskspråkig TV helt, alltså inte ens deras egen CCTV News. En underlig sak är att även de enklaste kinesiska hotell erbjuder nya tofflor.
Skicka en kommentar