Nord-syd

Åter i Shanghai efter en resa i Europa. Firade Nyår med några tyskar i Italien Jag förde frågan om nord och syd på tal. I Italien är det påtagligt att det är två världar, det strävsamma idoga Norditalien och en söder som har alla drag av sydländskhet - man trivs med att jobba lite mindre, tycker det är kul att tjäna pengar på annat än arbete, njuter av en mer tropisk miljö, merkryddor i maten och kanske mer kryddor i livet.

Det finns ett otal länder som visar samma kluvenhet mellan nord och syd. I praktiken tror jag det är ett universellt fenomen, men jag radar här upp ett antal länder där det går lätt att bevisa.

Belgien
Frankrike
Spanien
Jugoslavien
Kina
Vietnam
Indien
USA

I Europa finns det ju en norr och en söder (vitlöks- resp. vodkabältet som man säger i EU) som också har en motsvarande religiös uppdelning. Jag frågade därför tyskarna som var från olika håll i Tyskland om det är religionen som delar upplandet och om det finns samma tendenser som i Italien mellan norr och söder.

Till min förvåning verkade all överens om att framsteg och framåtanda idag mest finns i de sydliga delstaterna Bayern och Baden-Wurtemberg. Bakgrunden var en framsynt politik som genomfördes av den i Sverige närmast förlöjligade Franz Josef Strauss. Han var minister i otaliga regeringar och sedan premiärminsiter i Bayern i 10 år. För mig framstod han som urtyp för att ge röst till provinsiella tyskar med ölmage och rätt dåligt ölsinne.

Våra tyska vänner bestred inte att han hade dessa typer av tyskar som sin hejarklack men att han i sitt arbete hade en annan profil, där han satsade allt på moderninsering och högteknologi. Idag är Tysklands högteknoligiska företag koncentrerade till Bayern och Baden Wurtemberg medan kusten i norr har nergångna skeppsvarv och Ruhrområdet blivit ett rostbälte. Berlin har nästan ingen industri all, mest avantgardekultur och politik.

Strauss' ryggdunkande med bakåtsträvande landsmän var bara spel för gallerierna, ett sätt att behålla sin position. Däri finns det en skillnad mot svenska politiker och då är det inte bara en nord-syd-fråga utan även protestantism-katolicism. Det Franz Josef Strauss lyckades med vara att driva igenom sin politik genom att använda sig av en hög grad av dubbelmoral. Det var inte klandervärt i hans miljö, det var i stället ett sätt att förverkliga sina idéer som var lika progressiva som någons annan (frånsett det där med dubbelmoral). Vi från norr vill inte arbeta på det sättet och min fråga är hur länge vi klarar oss i konkurrensen.