Rättshaverister i Kina

Nu har jag läst lite mer i artikelserien i International Herald Tribune (min absoluta tidningsfavorit) om de mentalsjuka. Det visar sig att en stor el av de intagna på mentalsjukhusen är personer som överklagar beslut och i sin jakt att få rätt i högre instans till slut blir rättshaverister och spärras in.

Man kan fråga sig varför kineserna är så ihärdiga i att överklaga när de borde veta att de inte kommer att få rätt utan bara får det sämre. Kineserna är ju normalt rätt pragmatiska och har en realistisk bild av hur det går när man utmanar makten.

Utan att ha studerat frågan tror jag man kan säga att det är en kinesisk tradition sen lång tid tillbaka att vända sig till högre makt. Under kejsardömet hade alla kineser rätt att skriva till kejsaren och dessa brev behandlades seriöst och författaren fick alltid ett svar. Troligen lever denna grundinställning kvar.

Sverige har många rättshaverister då vi vinnlagt oss om ett system där vi närmast uppmuntrar till överklaganden och vi har rätt att överklaga även i ärenden som inte berör oss personligen. Efter varje Uppdrag Granskning får JO massor av brev. EU-ombudsmannen tar bara upp ärenden om brevskrivaren berörs personligen. Jag hade en del att göra med EU-ombudsmannen i ett tidigare jobb jag hade och fick då uppfattningen att fenomenet rättshaverist är något ganska svenskt. Andra länder känner knappast till denna speciella grupp av kritiska medborgare. Återigen är det Sverige och Kina som har något gemensamt.