Hangzhou-modellen

Var på ett seminarium i Hangzhou som handlade om lite av varje men mest om demokrati. Kineserna försöker hitta former för att fånga upp medborgarnas åsikter utan att införa allmänna val. Det är rätt intressant för det är inte orimligt att tänka sig att man kan hitta andra former för inflytande från folket än det som vi nu har valt. Ett tungt vägande inlägg var att man vill att medborgarna skall ha inflytande varje dag och inte bara vart fjärde år. Det minst övertygande föredraget var att man har ett avancerat bedömningssystem av sina tjänstemän och chefer så den som inte sköter sig åker dit. Jag har inte sett att något system någonstans i världen verkligen avsätter odugliga chefer.

Hangzhou är den enda stad som bjudit in mig för att tala om sådana saker. Man vet att man inte har den högsta BNP-tillväxten men man har den högsta livskvalitén i landet enligt ett antal undersökningar. Man avfärdade de ekonomiska modeller man har på annat håll i Kina och arbetade på en modell som bättre gick att kombinera med klassiska kinesiska traditioner.

Att sitta på en gräsmatta vid Västra Sjön och dricka Long Jin-the och knapra på lokala frukter och nötter och samtidigt ha intressanta samtal är en form av livskvalitet som gör att massor av utlänningar kommer till Hangzhou för seminarier om man bara får en inbjudan.

Jag räknade lite på seminariets budget och kom till för oss rätt astronomiska summor. Flygbiljetter till 30 utlänningar, Bokning av nästan hela State Guest House under tre dagar, tre simultantolkningsgäng osv osv. Det är mer än vad vi i regeringskansliet hade i budget för event för alla våra 4 event på EXPO i somras. Jag blev hämtad av en av organisatörerna (40-årig professor) i sin privata bil. Hann inte notera märket men åkkänslan var Lexus.