Shanghai - a last look

Rubriken stal jag av en bok från Tess Johnston. Hon gav ut den för 15 år sedan och det var ju verkligen inte hennes sista intryck av Shanghai, men hon menade väl att många av byggnaderna var på väg att jämnas med marken. En av höjdpunkten i mitt sista besök var ett möte med Pearl Buck-museet i Zhenjiang, som var vänliga att komma till Shanghai.

De hade bjudit in mig till en ceremoni i juni som tyvärr krockade med ett annat event men de framhärdade och sade att de ville ha lite information om Pearl Buck från svenskt perspektiv med tanke på att det var Nobelpriset i litteratur 1938 som gjorde henne berömd. Jag har skrivit ihop en studie om Pearl Buck i Sverige.

Det jag inte lyfte fram var att akademin 1938 enligt säkra källor hade två andra kandidater men rösterna var 9-9 och ingen sida ville vika sig. Resultatet var då att man fick ta 3:e kandidaten som var Pearl Buck. Sedan blev det i åratal en avog stämning mot populära författare, vilket ju drabbat Graham Greene, Astrid Lindgren och många andra. Jag noterade dock att man med fog kan hävda att Pearl Buck passade in på Alfred Nobels egen definition av en värdig vinnare.  Skall man på allvar diskutera val av pristagare måste man ju begrunda Alfred Nobels mening i testamentet "under det gångna året inom litteraturen har produceradt det utmärktaste i idealisk rigtning". Det är givet att "det gångna året" inte är praktiskt och det mer och mer blivit fråga om att ge priset till ett livsverk. Dock är formuleringen "idealistisk riktning" knepig och ogillas av många, men passar in på Pearl Buck..

Jag hade skaffat in 16 av de böcker som givits ut av Pearl Buck på svenska, bland annat de tre första - Den goda jorden, Östanvind-Västanvind och Sönerna - som väl var de som skapade grunden för priset. Totalt har 27 böcker givits ut på svenska, vilket kan jaemfoeras med att 15 är utgivna på kinesiska, trots att 90% av hennes böcker handlar om Kina. Här på bilden är från vänster Zhenjiangs utrikesdirektör Liu, vice ordföranden i Pearl S Buck Association Ms Yuan Ping, jag själv och min kollega Matilda Li.

Det finns tre Pearl Buck-museer i Kina. Det här i Zhenjiang var hennes barndomshem 1892-1911, Sedan bodde hon i Suzhou, Anhui (OBS inte den mer kända staden Suzhou i Jiangsu) i 10 år och det är platsen där Den goda jorden utspelar sig och sedan var hon lärare i Nanjing och bodde på Nanjings universitet. Zhenjiangmuseet verkar vara det största och viktigaste. Jag läste massor av Pearl Bucks böcker som tonåring och blev djupt tagen.

När jag nu läste om Den goda jorden tycker jag kanske att den åldrats utan riktig patina, men så ar det ju ofta med böcker man läser om långt efteråt. Det som slog mig var de oerhörda umbäranden och närmast hopplösa traditioner kineserna levde i. Jag frågade därför museipersonalen: Var Pearl Buck korrekt i sin beskrivning? Var de det så eländigt och grymt? Deras svar var att Pearl Buck var korrekt!

Det här var mitt tal:

Pearl  Buck from a Swedish perspective

Pearl Buck won the Swedish Nobel prize in literature in 1938. She had before that in 1932 won the American Pulitzer prize in the “Novel” category. This was at the time the most prestigious prize for American novelists. Her book “The Good Earth” from 1931 was an instant international hit and was published in Swedish in 1932. Two other books were published in Sweden in 1933, the follow-up, “The Sons” and “East Wind: West Wind”.  In 1935 the third book in the trilogy – “A House Divided” was published, translated by the former Swedish Consul-General in Shanghai Mr. Johan O. Lilliehöök.
Ms Buck’s life in China spanned three periods:

1892-1911 in Zhenjiang, Jiangsu

1914-1920 in Suzhou, Anhui
1920-1933 in Nanjing, Jiangsu

Mr. Lilliehöök was Consul- General in Shanghai from 1922-1932. As the capital was moved to Nanjing in the latter part of that period he must have made several trips to Nanjing. Whether he met Ms Buck is not known as the Lilliehöök family has not kept his archive.

The Nobel Prize is often contested by some critics who argue for purely literary aspects and others who pay attention to popularity and other literary innovations. The Swedish Academy has 18 members and the influential members for this prize are the members of the Nobel Prize Committee and the Permanent Secretary. In 1938 the Academy had a number of very influential writers, such as Nobel laureates Selma Lagerlöf and Viktor Rydberg, and the two most influential critics of the 20^th century, Fredrik Böök and Henrik Schück.

The discussions are not on record and as the academicians are elected for life, they cannot even in autobiographies write about these deliberations in the academy. We know that there were strong arguments in 1938 to award Virginia Wolf the prize. The deciding factor could have been that Pearl Buck was an author more in line with the will of Mr. Alfred Nobel who’s guiding sentence about the prize is “excellent and in the idealistic tradition”. There was no prize awarded during the war years 1940-1943 so several authors like Virginia Wolf missed the opportunity of a prize.

Swedish critics underline Pearl Buck’s capacity as a storyteller, which from Swedish perspective is very close to laureate Selma Lagerlöf. Her role as introducing the traditional life in China is often mentioned although her very important role as champion of racial non-discrimination is more a part of the American then the Swedish history. The fact that Pearl Buck expressed a view of China that was familiar to the large number of missionaries and other US residents in China but not to the average American is very important for the whole world. Pearl Buck has probably made more than anyone else to introduce China to the US. The fact that at least 27 books have been published in Sweden and that most of them refer to China is also a proof that she has an influence in Sweden on a level similar to some other American Nobel prize winners such as John Steinbeck and Ernest Hemingway.

Bengt Johansson