Såg på vägen till flygplatsen att Stora Världen (Da Shijie) nu öppnar igen. Det var det största nöjespalatset före kriget med attraktioner i sex våningsplan. Det ligger snett emot stadshuset och man kör bara några meter från det när man åker Yanan road mot The Bund. Det känns lätt igen då det påminner om en spettekaka i arkitekturen.
1999 hyrde vi hela huset för en kväll med kinesiska attraktioner av det lite mere oskyldiga slaget (till skillnad från det syndens näste det var förr i världen). Det fanns kineser som klippte pappersfigurer, målade ägg osv. Det hade också varit en plats för olika typer av folkopera. Det måste ha stängts en bit in på 2000-talet och efter en evigt lång renovering har det nu öppnats butiker i gautplanet. Det ser ut som traditionella kinesiska butiker vilket innebär att det nästan inte finns något som intresserar utlänningar. Skall i allafall ta mig dit efter sommaren och kolla.
onsdag 29 juni 2011
torsdag 23 juni 2011
Apples gröna mur
Knappt har jag ondgjort mig över den kineiska censuren så läser jag att Apple gått med på krav från eventorganisatörer att kunna förhindra att åskådare kan filma event med sina Iphones.
Går man på teater står det någon diskret skylt att man inte för spela in eller ta foton. Man inser lätt att Iphone-geneerationen kan känna sig stå övanför simpla påbud som dessa.
Jag minns ett seminarium som CompuerSweden hade i slutfasen av IT-bubblan när man diskuterade effekterna i samhället av 3G. Bengt Norström som var en ledande IT-guru hade som devis för sitt anförande "Sanningen kommer att segra". Han menade på att mobilkamerorna kommer att ge alla möjlighet att dokumentera det de ser. Om det i en fotbollsmatch döms offside på felaktiga grunder är det säkert 100 personer som fångat situationen på sin mobilkamera. OSV. Nu ryker kanske den chansen.
Går man på teater står det någon diskret skylt att man inte för spela in eller ta foton. Man inser lätt att Iphone-geneerationen kan känna sig stå övanför simpla påbud som dessa.
Jag minns ett seminarium som CompuerSweden hade i slutfasen av IT-bubblan när man diskuterade effekterna i samhället av 3G. Bengt Norström som var en ledande IT-guru hade som devis för sitt anförande "Sanningen kommer att segra". Han menade på att mobilkamerorna kommer att ge alla möjlighet att dokumentera det de ser. Om det i en fotbollsmatch döms offside på felaktiga grunder är det säkert 100 personer som fångat situationen på sin mobilkamera. OSV. Nu ryker kanske den chansen.
lördag 18 juni 2011
Kinas gröna mur
Teorierna om varför internet i i Kina är långsamt är legio. De flest anar att big brother sitter och slöar ner genom en massa kontroller. Mest bekymrad är jag när min pil på skärmen rör på sig. Det blir så när jag ringer upp min IT-helpdesk och de tar över kontrollen av datorn men när jag sitter vid min egen laptop…
Att bloggar är stängda har jag nu vant mig vid även om det innebär olägenhet då jag inte kan skriva något på denna blog på min hemdator.
Ibland stängs en del websajter som jag behöver följa. Häromdan var jag på ett hotell och kom inte åt Wikipedia. Hjärtat flög i halsgropen för en blockad av Wikipedia gör att mitt informationssystem rasar samman.
En duktig engelsk affärsman av kinesisk börd berättade att han varit på sin polisstation i ett rutinärende om sitt arbetstillstånd och såg att den kinesiska polisen öppnade hans personliga file. Han hann se att t.ex. varenda flight som han åkt med de sista åren var noggrant noterad.
Jag tänkte på det när jag köpte tågbiljetter senast. Varje tågbiljett på snabbtågen när nu registrerad på ens passnummer. Det blir ingen konst att med ett klick på datorn lägga in alla dessa tågresor i filen.
Man undrar vad i övrigt finns där: besökta internetadresser, restaurangnotor etc. Den som har rent mjöl i påsen har aldrig något att frukta brukar vi säga när vi ökar kontroller men lika sant är att allt man gör kan användas mot en.
Att bloggar är stängda har jag nu vant mig vid även om det innebär olägenhet då jag inte kan skriva något på denna blog på min hemdator.
Ibland stängs en del websajter som jag behöver följa. Häromdan var jag på ett hotell och kom inte åt Wikipedia. Hjärtat flög i halsgropen för en blockad av Wikipedia gör att mitt informationssystem rasar samman.
En duktig engelsk affärsman av kinesisk börd berättade att han varit på sin polisstation i ett rutinärende om sitt arbetstillstånd och såg att den kinesiska polisen öppnade hans personliga file. Han hann se att t.ex. varenda flight som han åkt med de sista åren var noggrant noterad.
Jag tänkte på det när jag köpte tågbiljetter senast. Varje tågbiljett på snabbtågen när nu registrerad på ens passnummer. Det blir ingen konst att med ett klick på datorn lägga in alla dessa tågresor i filen.
Man undrar vad i övrigt finns där: besökta internetadresser, restaurangnotor etc. Den som har rent mjöl i påsen har aldrig något att frukta brukar vi säga när vi ökar kontroller men lika sant är att allt man gör kan användas mot en.
måndag 13 juni 2011
160 miljoner kvinnor saknas i Asien
Jag fick email om en ny bok som verkar komma med bättre underlag om frågan om ofödda flickobarn än vad vi haft tidigare. En forskare i Peking vid namn Mara Hvistendahl om förra veckan ut med en studie som vänder upp och ner på en del fakta. Bland annat påstås USA vara orsak till genderoblansen i Sydkorea, som är mins lika allvarlig som i Kina. Här är några kommentarer:
The natural sex ratio at birth for humans is 105 boys for every 100 girls; anything beyond a ratio of 107 is biologically impossible. Compare that to China, where the 2010 census found a sex ratio at birth of 118 boys for every 100 girls. These numbers may not mean much now, but in twenty years the skewed sex ratio—which is mostly the result of sex selective abortion—will pose a colossal challenge. By 2030, a projected one in five Chinese men will lack a female counterpart, with tens of millions of men unable to find local wives.
The prognosis for China’s neighbors is no less bleak: there are over 160 million females “missing” from Asia’s population, more than the entire female population in the U.S. Conventional wisdom attributes the imbalance to factors like China’s one-child policy, the preferences for sons in Asian cultures, and the low social status of women, and holds that economic progress will halt the trend. But the gender imbalance has spread across racial, socioeconomic, and religious lines in and beyond Asia to countries as varied as Georgia, Azerbaijan, Armenia, and Albania, and even some groups in the United States. It has diffused so rapidly that Christophe Guilmoto, a leading demographic expert on sex selection, compares it to an epidemic.
Science correspondent Mara Hvistendahl travelled to 9 countries interviewing mothers, doctors, demographers, trafficked women, mail-order brides, and men doomed to bachelorhood to further explore the global gender imbalance, and UNNATURAL SELECTION details a much more complicated story. Paradoxically, sex-selective abortion is the byproduct of economic development—as countries grow richer, people have fewer children, increasing pressure on women to have a boy on the first or second try. The sex determination technology that spreads with economic development makes that goal possible.
Hvistendahl also found unexpected seeds of the problem planted in the frantic response to an earlier global scare. In their haste to solve the population hysteria in the 1960s and ’70s epitomized by Paul Ehrlich’s bestseller The Population Bomb, Western organizations like the World Bank, International Planned Parenthood Federation, and the Rockefeller Foundation funneled aid and grants into population control efforts. Their research and influence provided the intellectual basis for China’s one-child policy and strict population targets adopted in India, Singapore, South Korea, and elsewhere.
Sex selection was seen as an effective tool, and other, more coercive tactics were also used in order to achieve those goals. In South Korea, Western funding enabled the creation of a fleet of mobile clinics—reconditioned U.S. Army ambulances donated by USAID—that performed sterilizations, intrauterine device insertions and, some say, abortions. Not all of the operations were voluntary. In 1977, doctors in Seoul performed 2.75 abortions for every birth, which is the highest documented rate in human history. Hvistendahl argues that the relentless promotion of abortion there and in other Asian countries traditionally resistant to abortion is one of the reasons so many women now abort for sex selection
The natural sex ratio at birth for humans is 105 boys for every 100 girls; anything beyond a ratio of 107 is biologically impossible. Compare that to China, where the 2010 census found a sex ratio at birth of 118 boys for every 100 girls. These numbers may not mean much now, but in twenty years the skewed sex ratio—which is mostly the result of sex selective abortion—will pose a colossal challenge. By 2030, a projected one in five Chinese men will lack a female counterpart, with tens of millions of men unable to find local wives.
The prognosis for China’s neighbors is no less bleak: there are over 160 million females “missing” from Asia’s population, more than the entire female population in the U.S. Conventional wisdom attributes the imbalance to factors like China’s one-child policy, the preferences for sons in Asian cultures, and the low social status of women, and holds that economic progress will halt the trend. But the gender imbalance has spread across racial, socioeconomic, and religious lines in and beyond Asia to countries as varied as Georgia, Azerbaijan, Armenia, and Albania, and even some groups in the United States. It has diffused so rapidly that Christophe Guilmoto, a leading demographic expert on sex selection, compares it to an epidemic.
Science correspondent Mara Hvistendahl travelled to 9 countries interviewing mothers, doctors, demographers, trafficked women, mail-order brides, and men doomed to bachelorhood to further explore the global gender imbalance, and UNNATURAL SELECTION details a much more complicated story. Paradoxically, sex-selective abortion is the byproduct of economic development—as countries grow richer, people have fewer children, increasing pressure on women to have a boy on the first or second try. The sex determination technology that spreads with economic development makes that goal possible.
Hvistendahl also found unexpected seeds of the problem planted in the frantic response to an earlier global scare. In their haste to solve the population hysteria in the 1960s and ’70s epitomized by Paul Ehrlich’s bestseller The Population Bomb, Western organizations like the World Bank, International Planned Parenthood Federation, and the Rockefeller Foundation funneled aid and grants into population control efforts. Their research and influence provided the intellectual basis for China’s one-child policy and strict population targets adopted in India, Singapore, South Korea, and elsewhere.
Sex selection was seen as an effective tool, and other, more coercive tactics were also used in order to achieve those goals. In South Korea, Western funding enabled the creation of a fleet of mobile clinics—reconditioned U.S. Army ambulances donated by USAID—that performed sterilizations, intrauterine device insertions and, some say, abortions. Not all of the operations were voluntary. In 1977, doctors in Seoul performed 2.75 abortions for every birth, which is the highest documented rate in human history. Hvistendahl argues that the relentless promotion of abortion there and in other Asian countries traditionally resistant to abortion is one of the reasons so many women now abort for sex selection
söndag 12 juni 2011
What a difference a week makes
Jag skrev för 10 dagar sedan att det var kruttorrt i Shanghai och I hela Kinas inland. Det var bekymmersamma dagar men nu har det vänt i sin motsats. Hällregn över hela södra Kina och översvämningar och jordras överallt. När man på TV ser bilar som flyter om kring på gatan kan man tycka att bilägaren borde ställt bilen på någon höjd. Problemet är att på många ställen finns ingen höjd. Man kan i stort sett inte göra någonting.
Antalet paraplyer i garderoben är plötsligt inte så stort som man trodde. Skor för herrar som klarar en halv decimeter vatten på gatan finns inte. Kinesiskorna byter skor mot flip-flops och har skorna i en påse. Det går att klara sig men när man ständigt är blöt och sängkläderna är blöta som sjunker humöret ofelbart. Jag lovar att inte klaga mer över torka
Antalet paraplyer i garderoben är plötsligt inte så stort som man trodde. Skor för herrar som klarar en halv decimeter vatten på gatan finns inte. Kinesiskorna byter skor mot flip-flops och har skorna i en påse. Det går att klara sig men när man ständigt är blöt och sängkläderna är blöta som sjunker humöret ofelbart. Jag lovar att inte klaga mer över torka
torsdag 9 juni 2011
(Ännu mera) höjd säkerhet
Det börjar bli lite jobbigt att ta sig fram här nu. Skall man åka snabbtåg måste man ha pass när man köper biljetten och passnumret skrivs in på biljetten. Kontrollen är rätt noggrann enligt dem jag prata med. Förr behövde jag aldrig ha pass utan mitt kinesiska ID-kort gällde men nu är det ständigt krav på pass. Hur man gör när man missar tåg och byter till annan biljett vet jag inte, men inte blir det väl lättare. Fortfarande är dock proceduren snabbare och enklare än när man åker flyg.
När jag kör bil passerar jag ett otal passager med kameror. Det är väl OK men man har bredvid satt upp LED-lampa som lyser med ett starkt och samtidigt lite fladdrande ljus så man måste dra ner solskyddet för att inte störas.
När jag kör bil passerar jag ett otal passager med kameror. Det är väl OK men man har bredvid satt upp LED-lampa som lyser med ett starkt och samtidigt lite fladdrande ljus så man måste dra ner solskyddet för att inte störas.
onsdag 8 juni 2011
När går Kina förbi USA?
Shanghaipressen publicrade en rapport av Price Waterhouse Coopers att Kina kommer att gå förbi USA som världens största ekonomi år 2023, vilket är 20 år tidigare än man förut trott. Några år senare, 2035 skulle Indien gå förbi Japan som världens tredje största ekonomi.
Artikeln talar inte om exakt hur man har räknat men för ett företag som PWC skall man nog räkna med att de räknar korrekt och opartiskt.
Jag tror att både kineser och amerikaner kan ställa sig lite skeptiska till detta av olika skäl. Kineser betonar ofta att Kina är ett väldigt labilt land där vad som helst kan hända. Amerikaner kan nog ha svårt att smälta att de en dag får spela en andraplansfigur. Folk från andra länder är mer neutrala och de som bor här i Kina tror jag köper prognosen lättare.
Sen är det lite svårare att se vad det för för konsekvenser för oss. När Japan var som starkast började vi exportera trähus och underliga svampar som växte i Norrland som japanerna var bereda att ge vad som helst för. Vad behöver ett stenrikt Kina av Sverige. Järnmalm är väl det som vi alltid kan luta oss tillbaka mot men annars vet jag inte.
Artikeln talar inte om exakt hur man har räknat men för ett företag som PWC skall man nog räkna med att de räknar korrekt och opartiskt.
Jag tror att både kineser och amerikaner kan ställa sig lite skeptiska till detta av olika skäl. Kineser betonar ofta att Kina är ett väldigt labilt land där vad som helst kan hända. Amerikaner kan nog ha svårt att smälta att de en dag får spela en andraplansfigur. Folk från andra länder är mer neutrala och de som bor här i Kina tror jag köper prognosen lättare.
Sen är det lite svårare att se vad det för för konsekvenser för oss. När Japan var som starkast började vi exportera trähus och underliga svampar som växte i Norrland som japanerna var bereda att ge vad som helst för. Vad behöver ett stenrikt Kina av Sverige. Järnmalm är väl det som vi alltid kan luta oss tillbaka mot men annars vet jag inte.
måndag 6 juni 2011
nationaldag med pingis
200 svenskar och kineser som är anställda i svenska företag gjorde upp om att bli bordtennismästare. Själv åkte jag ut i första omgången mot en kines från från Alfa Laval, men jag kan leva med det för de som gjorde upp i herrfinalen (av 150 tävlande) var två kineser i min egen ålder (fast det är svårt att bedöma folks ålder). Den blå mannen från Ericsson var över 60 och han vann. Den vitklädde mannen som blev 2:a var från Höganäs. Jag trodde att kineser bara dammade på med forehand men de flesta spelade defensivt. Tydligen är det det man skall göra när man tävlar. Det sade vår gäst Jörgen Persson som för övrigt slog mig lätt som en plätt.Jag skall ta nya tag nästa gång. Här är iallafall ett antal festliga bilder.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
