Shanghailanders

Vi var i lördags och lyssnade på Tess Johnston när hon presenterade sin självbiografi Permanently Temoporary. Tess var utsänd assistent på amerikanska UD från början av 1950-talet och hamnade i Shanghai tre gånger och har stannat där, de sista 15 åren som aktiv pensionär. Hon har givit ut ett tiotal böcker om västerländska byggnader i Kina alltifrån vräkiga palats till kyrkor och skolor. Med sin kinesiske fotograf Deke Erh måste hon ha tagit sig runt tusentals byggnader för att få fakta och bra bilder.

Hennes arbete har inte resulterat i något erkännande från det officiella Shanghai vad jag vet. Med så är det med "Shanghailanders", de lever sitt eget liv bland utlänningskolonin och trivs med att vara för sig själv. Utan Tess arbete skulle vi inte veta särskilt mycket om den västerländska arkitekturen i Shanghai.

Vid frågestunden pressades hon lite att berätta om vad som var mindre trevligt bland hennes stationeringar. Många trodde nog hon skulle säga Sydvietnam men hon tyckte inte det var så farligt då varken hon eller hennes vänner inte drabbades. Värst tyckte hon nog Teheran var.

Hon introducerades av Nora Sun till höger på bilden. Nora har varit Tess kollega på generalkonsulatet i Shanghai men mest är hon nog känd som Sun Yatsens dotterdotter. Såvitt jag vet är hon den enda av Suns barnbarn som spelar någon aktiv roll, men familjen har inte någon talesperson säger hon.

Makabra historier

Vet inte varför det alltid kommer ut så makabra historier i pressen om Kina. Läste i Herald Tribune om att man före det kinesiska nyåret hittar annonser från unga kvinnor som vill hyra en pojkvän att ta hem och visa upp under en vecka för att slippa kritik från föräldrarna för att de inte gifter sig. Grabben kan tjäna runt 5000 RMB på detta. Frågan är om en sån ohelig allians håller en hel vecka.

Om allt annat är fejk i Kina så är det kanske inte så naturligt med en fejk pojkvän.

Jag borde fått upp Malte Pripps text på nästet men har inte lyckats men han hade att hantera en situation när chauffören tog sig en bihustru och tydligen tog in henne i samma sovrum varefter försthustrun fick se vad som utspelades in flagranti varefter förstahustruns bröder slog honom gul och blå. En kollega fick medla framgångsrikt fram en lösning att chauffören bodde med andrahustrun under veckorna i ett rum ovanför garaget och med förstahustrun på veckosluten i det vanliga sovrummet.

Äras den som äras bör - Malte Pripp

Just återkommen till Shanghai ser jag att mina kollegor har översatt en skrift av Malte Pripp om Shanghai under andra världskriget. Det ger ett tillfälle att kanske publicera den i en kinesisk tidskrift. Dokumenet är så välskrivet och på samma gång lite dråpligt att det vore läsvärt för en bredare allmänhet.

Att skriva en blogg från Shanghai känns lite banalt i jämförelse med Pripps beskrivning hur han tog han om hemlösa svenskar, kämpade för ett halvdussin andra länders intressen och levde ett tufft och obekvämt liv. Min enda tröst är att det väl är bra att samhället idag är bättre.

Malte Pripp var vår siste generalkonsul innan Sverige började trappa ner närvaron i Shanghai i mitten av 40-talet. Han var sonson till grundaren av Pripps bryggerier och hade därför getts namnet Malte. Han fortsatte på olika ambassader runt om i världen men när jag träffade honom 1996 var han 96 år och njöt sitt otium som pensionär i en lägenhet på Söder. Han hade en del foton från tiden i Shanghai men framför allt gav han mig sina nedskrivna minnen. Kanske gav han en kopia till UDs arkiv, men jag tror mitt ex är det enda som är lättillgängligt. Jag skall försöka lägga det här ut det på webben för intresserade.

Jag lägger också upp ett foto jag tog med honom, hans fru Ulla och de två efterföljande kanslisterna på GK i Shanghai, Herbert Gustavsson till vänster som var i Shanghai fram till 1950 och Åke Mellqvist till höger som var siste tjänsteman 1950-54. Dessa hade märkligt nog aldrig träffats tidigare.

Något år senare sökte jag honom igen och då hade han avlidit. Han hade enligt Ulla suttit och läst en katalog från en resebyrå och funderade över vilket hotell de skulle bo på i Mallorca vid nästa resa då han bad Ulla om ett glas vatten. När hon kom tillbaka från köket var han död. Att få leva ett så långt och innehållsrikt liv och kunna dö utan smärta medan man granskade hotell för nästa resa måste vara en nåd att bedja om.

Konkurrenskraft

Sitter på Helsingfors flygplats och begrundar prisnivån i Sverige, Finland och Kina. Säger man att renminbin är nere i en krona och att euron kostar 10 kronor så reser jag med ganska tomma resväskor i båda riktningarna. Större delen av min tid i Shanghai har renminbin kostat 1,10-1,30 och då har jag köpt med mig mycket från Sverige. Euron har ju länge legat på 10,50 -11 kronor så i Helsingfors har jag i princip aldrig köpt något. Nu är euron på väg ner under 10 kronor så nu kan man börja titta på priser i euroland igen. Läste i dagens Hufvudstadsbladet att finnarna gläds åt Greklands svårigheter för det tvingar ner euron och hjälper Finlands exportindustri. Finlandssvenskan kan verka lite rå i tonfallet ibland så troligen menar inte skribenten skadeglädje.

Motsatsen till skadeglädje borde bli något som "framgångssorg". Åker man Finnair och går omkring i den nya utlandsterminalen i Helsingfors kan man inte annat än fälla en tår över att SAS inte klarade av att bli en stor spelare på rutterna till Fjärran Östern. Jag minns när jag var med på en ceremoni i Bangkok för 15-20 år sedan när SAS lanserade den första dagflygningen från Fjärran Östern till Europa. Jan Carlsson höll ett inspirerande tal, ett thaiband spelade populära coverlåtar och alla fick en t-shirt. Alla trodde då på den visionen Jan Carlzon hade att SAS skulle bli "one of five in 95". T-shirten är enda påtagliga minnet av detta.

I morgon landar vi i Shanghai. Jag trodde inte jag skulle längta tillbaka men att pulsa omkring i snömodden i Stockholm i två veckor har skapat lite hemlängtan.

Piratkopierad haibao

Shanghai Daily skrev häromdagen att det börjat dyka upp pirattillverkade EXPO-mascotar vilket gjort att priset måste sänkas från 95 till 50 Renminbi för en 30 cm Haibao. Tidningen uttrycker lite oro för att piratprodukter kan vara hälsovådliga.

Det är en sund reaktion men det låter lite egendomligt att tidningen struntar i piratkopieringen av allt annat. Tror man på allvar att folk är upprörda över att mascoten pirattillverkas. Det är ju det som är själva essensen av Shanghai! Allt är fake.

När jag första gången kom till Taiwan 1988 fanns det en bokhandel där utländska böcker pirattrycktes av förlaget Caves. Det var inte olagligt i Taiwan för man hade inte skrivit på några avtal eftersom ingen ville skriva avtal med Taiwan. Det var så jag skaffade mig Joseph Needhams Science and Civilization in China och Cambridge History of the Chinese Civilization. Sen fick man taiwaneserna att göra egna åtaganden och det hela försvann.

Överkapacitet i Kina

Jag läser en rapport av EUCCC, den europeiska handelskammaren i Kina om att det nu råder en ohyggligt stor överkapacitet. Man skriver att kinesiska statsägda bolag aldrig betalat ut vinstmedel till staten. Vet ej om det är sant men går man tillbaka 10 år var det nog inget som gick med vinst. Överkapacitet inom flera sektorer i Kinas tunga industri, stål, aluminium, cement, kemikalier, men även verkstadsprodukter som vindkraftverk. Kapacitetsutnyttjande beräknas till 60-70% och det innebär att man förr eller senare får gå in för antingen:

1) att dumpa priser för att exportera
2) pressa fram fler investeringar som kräver stål, cement etc eller
3) stänga ner.

Det sistnämnda ligger nog inte för regeringen så frågan är om man kommer att fortsätta investera i infrastruktur som inte behövs.

Ett av skälen till denna utveckling är att lokala myndigheter är beroende av expansion men har liten glädje av de statliga bolagens vinster eftersom de inte delar ut vinstmedel utan bara lägger pengarna på hög.

Utländska bolag betalar dock vinstskatt lokalt och inte nationellt som i Sverige. Det leder till ett oerhört intresse bland kommunerna att få utländska investeringar. Frågan är om det inte är en bra morot som vi borde ta efter. I Kina finns ingen kommunal inkomstskatt så det enda sättet att få in pengar är vinst från privata företag och att sälja mark.

Ett annat argument i rapporten som gör mig lite osäker är när man citerar en studie som visar att alla bubblor föregåtts av en kreditexpansion. Det är ju vad vi sett i Kina sista året men frågan är om bubblan hunnit växa ut än.

GöteborgsLiberalen - nyheter från FP i Göteborg: Turerna kring världsutställningen lyfts till fullmäktige!

GöteborgsLiberalen - nyheter från FP i Göteborg: Turerna kring världsutställningen lyfts till fullmäktige!

Kinesiskt nyår idag

Tigerns år har just ingträffat. Jag tror det för mig är lika betydelselöst att vara född i grisens år som det är att vara Vattuman, men det tycks finnas ett oändligt behov hos människan att se någon symbolik i olika tidsindelningar. Nu är det dessutom guldtigerns år, något som bara åtrkommer var 60 år.

För de flesta utlänningar som bor sedan länge i Kina är det kinesiska nyåret en tid när man söker sig bort från Kina, dels för att det är dött och stängt, dels för att man skjuter av smällare i flera dagar i sträck så det är svårt att sova. Är man däremot ny i Kina är kinesiska nyåret förståss en hel del spektakel att se på.

Resa i Sverige

Har vait runt och hållit några Kinaföredrag. Jag måste säga att det nu finns många runt om i landet som har full koll på vad som händer i Kina, att ekonomin rör sig framåt i blixtfart och att ekonomin börjar bli ofantligt stor. Det är alltid fråga om människor som besökt Kina nyligen. De som inte varit på resa på länge har dock svårt att förstå. Sens moral - vi kan inte få en bra omvärldsbild utan att resa själva.

Läser Fredrik Hähréns bok

"Bli en vinnare i den globala världen" medan jag reser runt i Sverige. Fredrik menar att unga ambitiösa människor i Asien genom internet skaffar sig all kunskap som vi lärt oss under långa år i skola och på universitet och att de hjälper och stöttar varandra. I Sverige använder vi inte internet på det sättet utan går bara in på Blocket.se och Aftonbladet.se. Det är inte så lätt att bli en vinnare i den globala världen för oss med andra ord, men jag har inte läst ut boken än.

För några år sedan när jag höll på med EU-frågor skulle jag ordna ett program för Margot Wallströms kabinett i Sverige. Jag bjöd in bland andra Fredrik Hährén. Han berättade att han hyrt in unga akademiker i Sri Lanka och att världsmarknadspriset för intellektuellt arbete var 1 USD i timmen. Det blev ett djävla liv på kabinettet. Svenskarna satt tyste men alla de andra hävdade att så kan det inte bara vara. Så var det nog stämningen i EU-institutionerna i allmänhet.

Äntligen faller bitarna på plats

Vi åkte ut till Pudongs flygplats. Chauffören lovade att vi skulle vara där på 45 minuter. Det visade sig att man från EXPO-området byggt en ny motorväg ut till flygplatsen. Vägen går en våning upp i luften så det är inga korsningar och lastbilstrafik är inte tillåten. Det är också tre filer hela vägen så istället för ett mardrömslikt slalomåkande mellan lastbilarna kunde man sitta och koppla av och veta att man kommer fram i tid. Stor höjning av livskvallitén och mer sådana förändringar kommer att ske inför EXPO.

att arbeta sig ur krisen

Jag var i Wuxi och pratade med mina kontakter i stadens förvaltning. Kunde inte underlåta att berömma dem för att arbeta jämt, man kan skicka SMS eller mejl till dem när som helst och de svarar genast.

En person sade att de får arbeta mycket mer nu sedan den ekonomiska krisen satte in hösten 2008. Partichefen meddelade en dag att det var så mycket att göra för att få Wuxi ur krisen att han beslutat arbeta alla lördagar. Då måste hans stab naturligtvis vara där också och sedan generaldirektörerna och deras medarbetare och så kommer till slut alla kommunanställda till jobbet. Man har i praktiken övergått från 5- till 6-dagars aretsvecka. Jag undrar om någon i europa eller USA tänkt sig vidta sådana åtgärde för att komma ur krisen?

EXPO

Var ute på EXPO-området med besökare och an massa kollegor. Det var stökigt värre med byggverksamhet överallt, gyttja på vägarna och armeringsjärn och byggmaterial överallt.

Egentligen skulle alla byggnaderna vara klara sista december, men jag tror ingen av de utländska paviljongerna blev klar, eller ens är klar nu. Kinas paviljong ser färdig ut på utsidan men man vet ju inte hur det är därinne.

Det löser sig nog men det är lite oroande att byggnadsarbetarna i Shanghai nu vill ta hela februari ledigt. Förr var man ledig tre dagar över det kinesiska nyåret som är om en vecka men under åren av framgång har man lagt till en ledig dag varje år ungefär. Formellt har man bara 14 dagars semester per år i Kina men många tar obetald ledighet nu i februari.