Macau - ofta kallad en håla

Jag var i Macau över helgen. Numera skriver jag oftast Macao med o som kineserna gör men när man är där är staden fortfarande väldigt portugisisk och de har alltid stavat staden med ett u på slutet.

Jag höll på att gå vilse mitt i staden där alla kineser bor och det är en märklig syn att varje liten affär har ett portugisisk namn på skylten bredvid det kinesiska. Är det en järnhandel så står det t.ex. "Ferreteria Ieng Sam Lok". Jag gissar att kineserna finner dessa portugisiska skyltar en aning överflödiga men för turister ger det en exotism som är svårbetalbar.

Nu finns det 2000 Portugalfödda portugiser kvar. Det finns ett stort antal s.k. macaneser som talar kinesiska och talar men ej skriver kantonesiska. Dessa har dock alltid haft en benägenhet att utvandra så hur många som finns idag är svårt att säga. Det finns dock ett stort intresse från kinesr att lära sig portugisiska, bl.a. för att utveckla relationer med länder som Brasilien och Angola.

Hålan Macau är en benämning som beror på stadens beroende av spelkasinon. Det vanligast yrket i stan är antagligen croupier. Det är ledsamt för en person som mig som helst skulle se spelverksamhet förbjuden, men för många människor är det ett nöje och för kineser är spelandet en nästan orgiastisk upplevelse. Är man inne på förbudslnjen är det en hel del andra saker man skulle vilja lägga till.

När portugiserna lämnade över Macau till Kina 1999 bestämde sig kineserna att öpnna upp monopolet och släppa in storföretagen från Las Vegas, Sands, Wynn. MGM etc. Idag finns det ca 20 enorma spelkansonon i Macau varav knappt hälften är klara och resten av byggena (ofta skyskrapor på 50 våningar) stannade av i höstas. De som är klara är så gigantiska att man inte tror sina ögan. Vart och ett av dem har ett tjogtal lyxaffärer av typ Prada, Fendi, Dior, Louis Vuitton etc. Vad jag såg var det folk i alla affärerna. Vad som skall hämta med de byggen som är halvfärdiga vet väl igen. Japanerna, koreanerna, taiwaneserna och hongkongkineserna har inte råd att resa och fastlandskineserna har vissa reserestriktioner. Stackars Macau!

Jag var inte där för att spela utan för att hedra 250-årsdagens av Anders Ljungstedts födelse. Han var ju den förste som skrev Macus historia på engelska och blev känd för att han lade fram övertygande bevis att Macau inte var portugisiskt territorium utan uthyrd mark från Kina till Portugal. Vi hade en ceremoni på den protestantiska kyrkogården där han begrovs efter sin död 1835. Han skrev Macaus histora och jag har samlat en del dokument på en site http://www.vhkp.com/

Den här gången ahde jag också tillfälle att träffa den jesuitiska forskningsorgansationen "Instituto Matteo Ricci". Där finns ett antal hårdnackade teologer men också många "civila" anställda som forska om Macau och Kina. Jag minns från ett av mina första besök i Macau i slutet av 1970-talet att jag träffade den förre svenske generalkonsuln i Hongkong Dag Bergman. Han var Ingemar Bergmans storebror och fick ett rätt elakt potträtt i Laterna Magica. Dag var rätt elak också måste jag säga men en spänstig diskussionspartner. Jag undrade hur han tillbringade sin pensionärstid i Macau. "Jag sitter en stund varje dag och grälar med jesuiterna" svarade han.