De som var med i Kanton när Ostindiefararen ankom i juli 2006 glömmer nog aldrig upplevelsen. Hela Kanton var på benen, varje distrikt i staden hade sina event. Staden Kanton satsade säkert 10 gånger mer på Ostindiefararen Götheborg III än vad staden Göteborg gjorde. Jag har aldrig upplevt maken till exponering av Sverige i Kina under alla mina år.
Det publicerades en del böcker om ostindiehandeln i Sverige under tiden när vraket efter Götheborg I grävdes upp och medan Götheborg III byggdes. Dessa handlade huvudsakligen om det svenska ostindiska kompaniet, dess affärer, dess anställda osv. Min bok The Golden Age of China Trade som gavs ut 1992 var ett försök att jämföra med synpunkter från experter i Hongkong och Kanton. Hongkongs synvinkel är naturligtvis tiden efter Hongkongs grundande 1842 när Kina tvingades tillåta brittiska företag i Hongkong att fritt sälja opium. Jardine Mathesons arkiv är tyvärr stängt för utomstående forskare.
I Kanton har man dock fortsatt forska och jag hade äran träffa de 4 ledande forskarna på en middag. Bredvid mig sitter amerikanen Paul A Van Dyke som givit ut ett antal böcker. På min andra sidan sitter chefen för historiska institutionen Wu Yixiong och bakom står de två forskarna Jiang Yinghe (till höger) och Chao Huang (till vänster).
Pauls senaste bok Merchants of Canton and Macao går igenom de kinesiska "Hongköpmännens" verksamhet.
Paul har i det arbetet inte hittat något relevant material i Kina eller Taiwan men genom att gå igenom alla handlingar i brittiska, holländska, svenska, danska, franska osv arkiv har han pusslat ihop en komplett beskrivning. Hur svårt arbetet är kan exemplifieras av att han bara i ett enda dokument såg Hongköpmännens namn på kinesiska!
Paul har också massor av information om handeln med Sverige. I hans bok fick exempel på att svenskarna var frikostiga med förskott och räntefria lån till Hongköpmännen, som var hårt trängda av kejsarens representant och sina underleverantörer. Jag frågade honom hur Ljungstedt kunde tjäna så mycket pengar då han bara var SOICs representant i Kanton i ett par år. Paul sade att Ljungstedt stod kvar som ägare av faktoriet som han hyrde ut i 30 år till och levde gott av detta. När han var i Kanton kunde han hissa den svenska flaggan.
Här på två tavlor i en annan ny bok av Paul A Van Dyke Images of the Canton Factories,
där man ser den svenska flaggan uppe på två målningar från 1820 (vid siffran 11), dvs 14 år efter att SOIC:s verksamhet upphört.
Faktorigatan Shisanhangjie är idag en ganska stökig gata där husen naturligtvis byggts om flera gånger. Här en bild av hela gatan och ett foto av var det svenska faktoriet kan ha legat. Nu bygger Kanton stad upp en kopia av kvarteren i en närliggande park. Det skall öppnas senare i år men datum är inte fastställt.
