Fler läsarreaktioner (3)

En  punkt Alex (i Kina) tar upp med viss emfas är att forskning om något i Kina måste göras med kinesiska källor. Jag vet inte riktigt vad han menar med källor men i boken har jag beskrivit att jag gått igenom allt som finns under sökordet Sweden samt Ruidian i Shanghais stadsarkiv. Där finns en hel del, men nöjet förstördes lite grann av att det fanns en kines som hette Fang Ruidian och han hade inget att göra med Sverige, trots sitt förnamn.

Fram till andra världskriget bodde svenskarna i International Settlement och Franska koncessionen så de dokument som finns i dessa förvaltningar är ju inte på kinesiska. Efter 1949 försvann svenskarna så det som finns kvar gäller besök från Sverige, i regel av vänligt sinnade freds- och kulturorgansationer.

När jag publicerade boken om ostindiehandeln (The Golden Age of China Trade) var jag angelägen att ha kinesiska källor Det visade sig att underlaget var väldigty torftigt. Ofta visste inte kineserna vilka som var svenskar, danskar, holländare etc. och arkiven hade skingrats på många håll. Även kinesiska forskare fann det lättare att arbeta med utländska källor.

Boken "Shanghai, Shanghai!" har ett intressant avsnitt om den svenska tändsticksfabriken där man intervjuar före detta anställda för att ta reda på om de svenska arbetsgivarna var bättre än andra. Svaret var nej, vilket kanske spelade tidens (1980) uppfattning. På samma sätt skulle man velat intervjua sådana kineser som varit anställda i senare decenniers svenska företag men då utgör den stora luckan 1950-1990 ett problem.